Skriv ut
Ordlista
Skicka sida
 Fertilitetsguiden informationsbrev |
GnRH-agonisterDet finns olika anledningar till att skriva ut GnRH-agonister. Dessa hormoner används exempelvis vid behandling av endometrios och muskelknutor. Detta kapitel handlar om användning av GnRH-agonister vid fertilitetsbehandlingar - i synnerhet vid assisterad reproduktionsteknologi. Ironiskt nog kan de hormoner som kvinnan har naturligt (östrogen, androgen och gonadotropin) störa medicinbehandlingen. Vid en IVF-behandling får inte äggen gå förlorade till följd av en för tidig (spontan) ägglossning. Därför hämmas den egna hormonproduktionen vid IVF/ICSI och på så sätt kan man förhindra att ägglossningen sker för tidigt. Detta gör man med hjälp av så kallat gonadotropinfrisättande hormon (GnRH-analogen). GnRH-analoger blockerar kvinnans naturliga hormonella aktivitet så att gonadotropinbehandlingen blir så effektiv som möjligt. Det finns två sorters GnRH-analoger: agonister och antagonister. Förutom GnRH-agonisterna finns idag också så kallade GnRH-antagonister som kan förhindra en för tidig ägglossning på ett mer direkt sätt. hur det verkarGnRH-agonister efterliknar verkningen av naturligt GnRH. I början stimulerar det hypofysen till produktion av FSH och LH (så kallad flare-up-effekt). Men vid fortsatt användning börjar kroppen att undertrycka dessa hormoner genom att hypofysen tröttas ut och blir desensibiliserad (“down-reglering”). Dessa läkemedel verkar alltså genom att undertrycka FSH och LH. En naturlig ägglossning framkallas genom en ökning av LH (LH-topp) och genom att undertrycka den naturliga LH-produktionen är risken för en för tidig ägglossning minimal. |
 |