assisterad reproduktion

Behandlingen av fertilitetsproblem startar i regel med läkemedel för att framkalla ägglossning, till exempel om kvinnan inte har ägglossning spontant. Ibland är det möjligt att åtgärda problem i livmodern eller äggledarna kirurgiskt. Men inte alla fertilitetsproblem kan lösas med läkemedel och/eller kirurgi. Om så är fallet för dig och din partner måste ni som nästa steg ta ställning till om ni är beredda att genomgå mer avancerade behandlingar, så kallad assisterad reproduktionsteknologi (Assisted Reproductive Technologies - ART). För vissa par är assisterad reproduktionsteknologi som IVF det enda alternativet, till exempel vid blockerade och skadade äggledare då det inte är meningsfullt att behandla problemet med kirurgi.

Ett villkor för till exempel IVF-behandling är att det går att samla bra ägg från kvinnan och att mannen har lämpliga spermier. Med kvinnans stigande ålder avtar äggens kvalitet och trots all ny teknik finns det inget man kan göra om äggen inte är livsdugliga. Med den nyare tekniken har man däremot fått större möjlighet att samla spermier från mannen. Med hjälp av ICSI-teknik (injektion av spermierna i ägget) räcker det med ett fåtal spermier för att befrukta ett ägg. Om det inte finns några lämpliga ägg (kvar), finns det bland annat möjlighet att använda donerade ägg. Om det inte finns några (lämpliga) spermier, kan man eventuellt använda donerade spermier. I Sverige blev äggdonation tillåtet 2003.

De vanligaste ART-procedurerna är provrörsbefruktning (IVF) och Intracytoplasmatisk spermainjektion (ICSI).

Många tvekar vid tanken på en ny behandlingsserie med ännu fler okända procedurer och för vissa är det ett skäl att avbryta behandlingen. Om ni sätter er in i de olika alternativen kan ni komma över en del av er oro och/eller rädsla.

Det här avsnittet innehåller mer information om avancerade fertilitetsbehandlingar som exempelvis IVF och ICSI, men även om IUI, ägg- och spermadonation och surrogathavandeskap.