ART-översikt
Termen assisterad reproduktionsteknologi (Assisted Reproductive Technologies - ART) kan i sin bredaste betydelse syfta på alla behandlingar som är avsedda att öka chansen att bli med barn hos kvinnor och män som drabbas av nedsatt fertilitet. I det dagliga språkbruket har ART kommit att innebära de ingrepp som utförs för att öka möjligheterna till befruktning (assisterad) genom att föra ägget och spermien närmare varandra eller att åstadkomma befruktning utanför kroppen i laboratorium, som vid provrörsbefruktning och ICSI. Nedan följer en kort översikt över de ART-procedurer som tillämpas idag.
intrauterin insemination (IUI)
I en normal situation hamnar sädesvätskan i närheten av livmodermunnen vid samlag. Spermierna rör sig via sekretet i livmodermunnen genom livmodern (uterus) och in i äggledarna där befruktningen äger rum.
Vid en intrauterin insemination förs de utvalda spermierna direkt in i livmodern (intrauterint) och är på så sätt med en gång närmare platsen där ägget befruktas.
Intrauterin insemination (Intra-Uterine Insemination - IUI) tillämpas i många situationer. Par kan exempelvis komma i fråga för IUI vid en nedsatt spermakvalitet, vid ett för litet antal spermier i sperman, vid avvikande livmoderhalssekret eller vid antikroppar mot spermier. Dessutom kan IUI tillämpas hos par som försökt bli med barn under lång tid, men hos vilka man inte har lyckats hitta någon förklaring till den nedsatta fruktsamheten. Proceduren är ganska enkel och den måste utföras vid tiden för ägglossning på läkarens praktik. För att öka chansen att bli gravid kombineras IUI i många olika fall med medicinering av kvinnan. Chansen att kvinnan blir gravid är ungefär 10 procent per cykel.
Tillbaka upp
provrörsbefruktning (IVF)
Provrörsbefruktning (IVF) är den vanligaste proceduren och har blivit allt mer populär sedan 1978, då det första barnet, Louise Brown, föddes. IVF är en process som består av flera steg. Äggen tas ut ur kvinnans äggstock (där äggen produceras), befruktas i ett laboratorium av spermier från mannen och odlas till tidiga embryon innan de sätts tillbaka i kvinnans livmoder. Statistiskt sett är chansen att bli med barn 25 procent.
Tillbaka upp
intracytoplasmatisk spermieinjektion (ICSI)
Intracytoplasmatisk spermieinjektion (ICSI) äger rum i kombination med IVF för att öka chanserna till befruktning om mannens fertilitet är kraftigt nedsatt. I korthet handlar denna procedur om att man i laboratorium - med hjälp av mikroskop och specialinstrument - injicerar en enda spermie i ett ägg. ICSI är den mest rekommenderade behandlingen för allvarligt nedsatt spermakvalitet. Dessutom kan denna metod tillämpas vid par med en normal spermakvalitet men där den vanliga IVF-proceduren inte lett till någon befruktning. Statistiskt sett lyckas cirka 25 procent av alla ICSI-cykler.
Tillbaka upp
MESA/TESE/TESA
Om mannen producerar spermier men de inte kan lämna kroppen på naturlig väg, exempelvis på grund av en blockering eller medfödd avvikelse, kan man samla upp spermierna kirurgiskt. Om det sker ur bitestikeln kallas detta ingrepp MESA (mikrokirurgisk epididymal spermieaspiration). Om spermierna utvinns kirurgiskt ur själva testikeln heter det TESE (testikulär spermieextraktion) och TESA (testikulär spermieaspiration).
Tillbaka upp
PESA
Behandlingen utgör ett nytt alternativ för par där mannen inte har några spermier i sädesvätskan till följd av en blockering av kanalerna. Man kan i så fall försöka ta ur spermier ur bitestikeln via en punktion. Dessa spermier kan användas vid en normal ICSI-procedur för att få en befruktning till stånd. Efter befruktningen sätts högst två embryon tillbaka i kvinnans livmoder.
Tillbaka upp