utomkvedshavandeskap
Utomkvedshavandeskap - även kallat extrauterin
graviditet - uppträder när det befruktade ägget börjar
utvecklas utanför livmodern. I regel befinner sig
utomkvedshavandeskapet i äggledaren, men i sällsynta fall kan
utomkvedshavandeskap även förekomma i äggstocken, i bukhålan eller
livmoderhalsen.
Om ingen behandling äger rum kan utomkvedshavandeskapet medföra
stora risker. Ibland kan man välja att avvakta om det finns tecken
på att kroppen försöker lösa problemet själv. Behandlingen består
emellertid i regel av en operation. Beroende på hur långt
graviditeten är gången, äggledarnas tillstånd och den medicinska
bakgrunden, kan ingreppet eventuellt utföras med en
titthålsoperation (laparoskopi). Vid titthålsoperation kan hela
eller del av äggledaren avlägsnas. I sällsynta fall och om det
finns indikationer, kan man även ge läkemedel efter den första
behandlingen (prostaglandiner och/eller metotrexat) för att avbryta
graviditeten.
Ett utomkvedshavandeskap är en allvarlig komplikation, i
synnerhet om den inte behandlas i tid. Om embryot har växt så
mycket att äggledaren brister, kan detta leda till en allvarlig
inre blödning som kan bli livshotande för kvinnan.
fertilitetsbehandlingar och utomkvedshavandeskap
Många kvinnor har en nedsatt fertilitet på grund av en åkomma
och/eller blockeringar av äggledarna. Hos kvinnor som har problem
med äggledarna kan varje behandling med syfte att bli gravid,
inklusive tidigare utförda operationer, sammanväxningar
(ärrvävnad), eller ett tidigare utomkvedshavandeskap, öka risken
för ytterligare utomkvedshavandeskap. Om kvinnan dessutom är rökare
kan även detta öka risken för utomkvedshavandeskap.
Provrörsbefruktning (IVF) - Vid denna procedur
placeras befruktade ägg (embryon) tillbaka i livmodern med
förhoppning om att kvinnan ska bli gravid. Vid denna process
kringgår man äggledarna. Det kan verka underligt, men vid IVF finns
det trots detta en något förhöjd risk för utomkvedshavandeskap (5
procent). Detta beror på att embryot kan förflytta sig från
livmodern och i riktning mot äggledaren och implantera sig där när
det förs tillbaka.
Tillbaka upp
symtom på utomkvedshavandeskap
Om kvinnan känner en intensiv smärta i ett tidigt skede av
graviditeten måste man ta med i beräkningen att det kan handla om
utomkvedshavandeskap. Detta kan bekräftas eller uteslutas med hjälp
av en ultraljudsundersökning och blodundersökningar. Om man vid en
tidigare ultraljudsundersökning har konstaterat att embryot
befinner sig i livmodern, har magsmärtorna med största sannolikhet
andra orsaker.
- Intensiva bukkramper eller smärta på den ena sidan (kan börja
som en dov smärta för att sedan bli allt allvarligare).
- Smärta i nacke och axlar.
- Menstruationsliknande blödningar i samband med smärta (men
smärtan är det tydligaste tecknet).
Den blodanalys av beta hCG som används för att mäta
graviditetshormonet kan ha värden som varierar. Värdena stiger
kanske inte så snabbt som är normalt eller är fortfarande höga
samtidigt som det inte går att hitta något embryo i livmodern.
Om dessa symtom förekommer krävs en ultraljudsundersökning för
att bekräfta eller avfärda ett utomkvedshavandeskap.
Om äggledaren brister eller om det uppstår en blödning innan
utomkvedshavandeskapet behandlats framgångsrikt, kan symtomen
förvärras och bland annat bestå i:
- Allvarlig, intensiv och plötslig smärta i nedre buken.
- Kraftlöshet eller rent av svimningsanfall.
- Smärta i axelpartiet.
Tillbaka upp
att bli gravid på nytt
Det är ofta möjligt att bli gravid igen så länge det finns en frisk
äggledare kvar och om äggledaren där utomkvedshavandeskapet ägde
rum fortfarande är öppen och/eller äggledarna kringgås genom
IVF-behandling. Ungefär 50 procent av de kvinnor som har drabbats
av utomkvedshavandeskap kan bli gravida och fullfölja en normal
graviditet senare i livet. I 10 till 20 procent av fallen kan det
uppstå ytterligare ett utomkvedshavandeskap.
Tillbaka upp