risk för flerbördsgraviditeter

Fertilitetsbehandlingar genomförs för att öka möjligheterna för ett par att bli med barn. I Sverige strävar man emellertid också efter att minska antalet flerbördsgraviditeter efter fertilitetsbehandlingar. Men det är inte helt okomplicerat att hitta en jämvikt mellan möjligheten att bli gravid å ena sidan och risken för flerbördsgraviditeter å den andra.

Det viktigaste skälet till att sträva efter ett så litet antal flerbördsgraviditeter som möjligt är det faktum att de innebär en ökad risk, både för den gravida kvinnan och för barnen. Risken för prematurfödsel och en låg födelsevikt är exempelvis avsevärt högre jämfört med en graviditet med ett foster och detta kan medföra komplikationer och handikapp hos barnet. Dessa handikapp kan variera från neurologiska åkommor till avvikelser som gör att barnet inte är livsdugligt. Ett par som genomgår fertilitetsbehandling gör naturligtvis detta med målsättningen att få ett eller flera friska barn, men på grund av komplikationerna är det vanligt att fostren tar skada.

Vid fertilitetsbehandlingar finns en risk att få foster som härstammar från två eller flera ägg. Dessutom finns det, som hos alla par, en naturlig risk för enäggstvillingar.

Risken för graviditet med flera foster vid fertilitetsbehandlingar beror till stor del på vilken typ av behandling som givits och på personliga val.

Ovariell överstimulering

Behandlingar där man använder läkemedel för att flera ägg ska mogna ökar risken för mångfödslar jämfört med naturliga befruktningsförlopp. Därför kontrolleras kvinnan regelbundet under behandlingen. Om äggstockarna reagerar för kraftigt och för många ägg mognar, kan behandlingen avbrytas. Kvinnan får inte bli gravid den månaden eftersom det skulle medföra en mycket stor risk för flera foster. Hur många folliklar som är medicinskt acceptabelt beror bland annat på typen av behandling och orsaken till fertilitetsproblemet. Detta diskuteras med det barnlösa paret. Vid en mild överstimulering är detta antal för det mesta två eller högst tre. Risken för tvillingar, eller i mycket sällsynta fall trillingar, är i detta fall nästan en beräknad risk. Men vid den här typen av behandlingar är det svårt att styra antalet ägg som befruktas och därmed risken för flera foster.

IVF- och ICSI-behandlingar

Vid IVF-behandlingar har man större möjlighet att kontrollera risken för flerbördsgraviditeter eftersom det helt och hållet är beroende på det antal embryon som sätts tillbaka. I Sverige har man därför en strikt återförandepolicy. Vid återföring av två embryon är risken för tvillingar ungefär 25 procent. Dessutom finns det en liten risk för trillingar (eftersom ett av dessa embryon kan dela sig spontant och bilda enäggstvillingar; risken att båda embryon delar sig vilket skulle ge fyrlingar, är försumbar).

Om det visar sig att kvinnan bär på fler än två foster kan man erbjuda att ”minska” antalet foster.