blockeringar

Varje blockering av sädeskanalerna, sädesledarna eller urinröret kan hindra spermierna att lämna kroppen. Blockeringar är en vanlig orsak till ofruktsamhet. De kan ha orsakats av infektioner (bland annat sexuellt överförbara infektioner - STI) och kan ibland åtgärdas så att mannen åter blir fertil. Vid en anatomisk blockering kan det bli nödvändigt att operera eller genomgå en annan procedur, medan blockeringar som orsakats av infektioner ofta kan åtgärdas med hjälp av antibiotika utan kirurgiska ingrepp. Om den anatomiska blockeringen inte återställs kan man genomföra en biopsi eller punktion av testiklarna för att utvinna spermier.

Tillbaka upp

ärftliga faktorer/medfödda avvikelser

En medfödd defekt som kan förekomma är att sädesledarna saknas till båda testiklarna. Testiklarna producerar spermier som normalt, men eftersom sädesledarna saknas har de ingen möjlighet att hamna i sädesvätskan. Utan kirurgiska ingrepp har dessa män ingen möjlighet att göra kvinnan gravid. Dessa män har ofta en ökad risk för en genetisk avvikelse som kan ge cystisk fibros hos barnet.

Klinefelters syndrom är en ärftlig åkomma (medfödd avvikelse i arvsmassans könskromosomer) hos mannen som bland annat kännetecknas av få eller inga spermier i sädesvätskan.

Klinefelters syndrom orsakas av en extra X-kromosom (XXY i stället för XY). I många fall producerar testiklarna fortfarande spermier, som kan tas ut via en testikelbiopsi. Men detta är en ärftlig åkomma och dessa patienter måste rådgöra med en ärftlighetsspecialist innan de försöker skaffa barn. Vissa av spermierna kommer även att ha och överföra en extra X-kromosom till fostret och därför kan barnet få samma avvikelse som fadern. Ett kromosomtest av embryona är i så fall ett alternativ att få friska barn.

En annan avvikelse i arvsmassan (DNA) är så kallade Y-deletion. Om mannen har mycket låg spermiekvalitet genomför man därför en blodundersökning på en eventuell ärftlig förklaring till mannens Y-kromosom. Eftersom även denna avvikelse förmedlas till söner är det nödvändigt att söka hjälp av en ärftlighetsspecialist.

Tillbaka upp

retrograd ejakulation

Om mannen lider av retrograd ejakulation leds spermierna i fel riktning vid utlösningen och hamnar i urinblåsan i stället för att ledas ut genom urinröret. Anatomiskt sett går sädesledarna ihop med urinröret, så att sädesvätskan kan lämna kroppen. Retrograd ejakulation är en avvikelse i de klaffar som reglerar flödet av urin och sädesvätska genom urinröret. Denna sällsynta avvikelse är ibland resultatet av diabetes eller avlägsnande av prostatakörteln. Om detta system fungerar som det ska, drar klaffen mellan urinblåsan och urinröret sig samman vid ejakulationen, och vid urinering sluter klaffen mellan sädesledaren och urinröret. Efter filtreringen kan man samla spermier ur urinblåsan trots att urinen kan vara giftig för spermierna. Därför får ofta mannen dricka en neutraliserande dryck före behandlingen. Män med retrograd ejakulation tömmer urinblåsan innan en kateter förs in för att fylla blåsan med en laboratorielösning (medium). Efter ejakulationen samlas sedan vätskan upp, vätskan separeras och spermierna tas till vara.

Tillbaka upp

icke nedvandrade testiklar (kryptorkism)

Pungen (scrotum) hänger utanför kroppen eftersom spermierna måste vara några grader svalare än kroppstemperaturen. Om testiklarna inte vandrar ned i pungen under den första månaden eller strax därefter, kan det leda till fruktsamhetsproblem. Icke nedvandrade testiklar kan åtgärdas med kirurgi, men skadorna kan också bli permanenta om testiklarna inte vandrar ned medan pojken fortfarande är barn. Dessutom kan det kirurgiska ingreppet i sig påverka fertiliteten.

Tillbaka upp

pungåderbråck (varikocele)

Åderbråck (utvidgade ådror) kan också förekomma i pungen. Anledningen till att detta är ett problem är oklart, men den mest accepterade teorin är att temperaturen i testiklarna stiger till följd av de utvidgade ådrorna. Värmen försvagar spermierna och hämmar spermieproduktionen. Åderbråck kan åtgärdas kirurgiskt men det råder delade meningar om ifall detta ingrepp verkligen gör mannen mer fruktsam.

Tillbaka upp

hormonrubbningar

Hormonernas exakta balans i mannens kropp är avgörande för att det manliga fortplantningssystemet ska fungera. Manlig ofruktsamhet kan uppträda om kroppen producerar för lite testosteron eller gonadotropiner, som follikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH). Det är ovanligt att orsaken till låg spermiekvalitet ligger i hormonrubbningar.

Orsaken till hormonella problem ligger framför allt i de primära körtlarna som producerar hormonerna eller de körtlar som hormonerna styr, det vill säga hypotalamus, hypofysen, sköldkörteln, prostatan och testiklarna. Om en av dessa körtlar inte fungerar ordentligt kan det ge problem med spermieproduktionen eller med produktionen av de mjölkaktiga näringsämnena som sädesvätskan består av.

Tillbaka upp

sterilisering (vasektomi)

En faktor som leder till att sädesvätskan inte innehåller några spermier är en tidigare genomförd sterilisering (vasektomi). Män som (återigen) vill skaffa barn kan välja att genomgå en återställningsoperation för att göra vasektomin ogjord. Om proceduren är framgångsrik eller inte beror till stor del på hur länge sedan det var som steriliseringen genomfördes. Om steriliseringen genomfördes för mer än fem år sedan är prognosen för att utlösningen kommer att innehålla spermier mindre god. Ju längre tid det gått sedan steriliseringen ju större är risken att mannens kropp börjat producera antikroppar mot spermierna. Detta kan resultera i att spermierna klibbar samman. Den polikliniska behandlingen består i att sädesledarna opereras ihop igen eller att sädesledaren fästs direkt vid bitestikeln.

Om steriliseringen genomfördes mer än fem år före återställningsoperationen, eller om återställningen misslyckades, finns det tekniker som gör det möjligt att ta spermierna ur bitestikeln för att sedan använda dem vid provrörsbefruktning (IVF) eller ICSI.

Tillbaka upp

andra faktorer

Spermierna kan också påverkas av immunförsvaret. Efter en infektion eller trauma kan mannens kropp börja producera antikroppar som samlas kring spermierna och får dem att klibba ihop.

Tillbaka upp